Många apotekskunder tar inte de läkemedel som ordinerats mot deras sjukdomar. Denna brist på följsamhet leder till höga kostnader för samhället och ett samband kan finnas till ökad sjuklighet. För att kunden ska kunna göra en riktig bedömning när han eller hon ska värdera risken att drabbas av biverkningar är det viktigt hur biverkningsfrekvensen är presenterad. De kunder som i en studie fick biverkningsriskerna redovisade enbart verbalt ansåg sig ha större risk för att drabbas av sidoeffekter än de som fick dem presenterade numeriskt. Syftet med denna studie var att undersöka hur informationen när det gäller risken för biverkningar, beträffande antiinflammatoriska analgetika ATC-kod M01AE, är utformad i bipacksedlarna.

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Bakgrund/syfte: Sma?rtlindring via PCA-pump a?r en effektiv och sa?ker metod vid postoperativ va?rd. Den syftar till att ge patienten sto?rre mo?jlighet att pa?verka sin sma?rtlindring. Tidigare studier pa?visar att ma?nga patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillra?cklig.

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar. Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet. Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Läkemedel ingår i många människors vardag, framförallt hos äldre, och det blir allt mer den dominerande behandlingsformen. Ordinationer med delade tabletter förekommer och kan ses som ett läkemedelsrelaterat problem, LRP. De största problemen med delade tabletter är svårigheter i att dela dem samt att de blir ojämt delade och därmed inte ger avsedd dos av läkemedlet. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning delade tabletter förekommer på ordinerade recept inom läkemedelsgruppen smärstillande, analgetika, samt undersöka om det skiljer sig något vid förskrivningen av delade tabletter med avseende på ålder, kön och ATC-kod. Smärtstillande preparat är en läkemedelsgrupp där doseringen till stor del utgörs av det aktuella behovet. För kontinuerligt dagligt intag av smärtstillande kan efter en längre tid ge bieffekter i form av just smärta och tillvänjning.

Läkemedel ingår i många människors vardag, framförallt hos äldre, och det blir allt mer den dominerande behandlingsformen. Ordinationer med delade tabletter förekommer och kan ses som ett läkemedelsrelaterat problem, LRP. De största problemen med delade tabletter är svårigheter i att dela dem samt att de blir ojämt delade och därmed inte ger avsedd dos av läkemedlet. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning delade tabletter förekommer på ordinerade recept inom läkemedelsgruppen smärstillande, analgetika, samt undersöka om det skiljer sig något vid förskrivningen av delade tabletter med avseende på ålder, kön och ATC-kod. Smärtstillande preparat är en läkemedelsgrupp där doseringen till stor del utgörs av det aktuella behovet.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen..

Bakgrund: Internationell forskning visar på problematik kring smärtlindring av patienter med opiatberoende. Det framkommer att otillräckliga doser analgetika administreras till denna patientgrupp och att vårdpersonal saknar kunskap gällande smärtlindring av patienter med opiatberoende. Forskning visar även att vårdpersonal kan ha en negativ inställning till drogberoende patienter och ofta misstror deras motiv gällande förfrågan om analgetika. Vidare visar forskningen att denna patientgrupp upplever sig få en sämre vård än patienter utan drogberoende.Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende på en beroendeavdelning.Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ ansats baserad på strukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid en beroendeavdelning i en svensk storstad. Data analyserades genom manifest innehållsanalys.Resultat: Under analysen utkristalliserades tre kategorier och elva underkategorier, vilka beskriver faktorer som har inverkan på smärtlindringen av patienter med opiatberoende: (I) Förhållningssätt omfattar (1) Att inte döma och (2) Bemötande.